Rösten som inte bar

Nu ska jag berätta om min Linas och Marias projektredovisning. Den gick bra. Universitetsnivå sa de, om man inte räknar med den nervösa inledningen...

Den nervösa inledningen, det var jag det.


Alltså, jag brukar aldrig bli nervös, jag brukar rodna lite men igår tyckte Jesus att det skulle vara lite extra. Orden vände i munnen och skakade som vettskrämda asplöv när jag väl spottat ut dem. Det var faktiskt omöjligt att uttala dem sammanhängande. De vände och vred på sig OCH vägrade. Så för att göra det hela ännu värre så försökte jag rädda situationen genom att säga en massa irrelevanta saker, titta hjälplöst på mina kamrater och upprepa att jag inte förstod varför jag var så nervös. Med darrande röst då alltså, inte lite darr på rösten. Jävligt mycket darr på rösten. Man skulle faktiskt kunna säga att det var mer darr än röst. Eh.. Tillslut fattade Lina galoppen och tog över inledningen.

Puss på henne.

Sen gick det bra. Universitets nivå och stadiga ord.

Men jag är nöjd. Och det känns extra kul att få göra om det hela på fredag :)
 
Nej

Kommentarer

Kommentera genast!:

Namn:
Ge alla mina tillgångar till Åsa?

Tandbortstfärg: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0