Dramatik
Igår var det dramatiskt må ni tro.
Där sitter man alldeles oskyldig på en veranda och ska till att äta. Det är då den kommer ödesmusiken, en mer skrämmande musik får man leta efter. Ödessymfonin gånger trettio. Jag lovar. Alldeles kännsliga blev vi, jag och Erika där vi satt. Vi förstod ju på en gång vad låten egentligen handlade om. Den där stackars desperata astronauten som just förlorat sin dotter och nu är så förtvivlad att han var i beredskap att kasta sig ut för ett stup. Det gick inte att undvika tårarna och det desperata hulkandet. Speciellt inte när han krossades mot klipporna.
Som tur var handlade nästa låt om Tarzan, inte lika ödesmättat kanske.
Där sitter man alldeles oskyldig på en veranda och ska till att äta. Det är då den kommer ödesmusiken, en mer skrämmande musik får man leta efter. Ödessymfonin gånger trettio. Jag lovar. Alldeles kännsliga blev vi, jag och Erika där vi satt. Vi förstod ju på en gång vad låten egentligen handlade om. Den där stackars desperata astronauten som just förlorat sin dotter och nu är så förtvivlad att han var i beredskap att kasta sig ut för ett stup. Det gick inte att undvika tårarna och det desperata hulkandet. Speciellt inte när han krossades mot klipporna.
Som tur var handlade nästa låt om Tarzan, inte lika ödesmättat kanske.
Kommentarer
Trackback
