Stackars lilla sjuka barn!
Det är så synd om mig, det är så fruktansvärt synd om mig ! För vet ni vad superkvinnor kan också bli sjuka, de kan till och med tajma sin sjukdom så att de missar ett läger. Ett tynderö-läger till råga på allt. Någon måste DÖ! Hemska, hemska orättvisa liv.
Jag har feber och idag har jag fördrivit det mesta av dagen med att sova. I alla fall sedan alvedonet jag tog i morse slutat verka. Nu har jag tack och lov åter fått i mig alvedon så att jag kan äta lite.
Klockan tre gick jag och lade mig för att vila en stund, klockan fem kommer min broder in och hör om jag mår tillräckligt bra för att läsa igenom hans artikel. En aning vimmelkantig frågade jag vad klockan var. "Fem" svarade han. "Fem är du tokig, hur kan du väcka mig klockan fem? Har du suttit och jobbat hela natten!?" Han svarade att klockan var fem på eftermiddagen. "Eh, jahaja, oj. Jag kommer strax" lovade jag. men somnar så fort han lämnat rummet. Halv åtta kommer mamma in och frågar hur jag mår. Jag talar om för henne att jag mår ganska bra och säkert inte har så mycket feber längre, hon insisterar på att ta tempen på mig ändå eftersom hon inte litar på mig när det gäller feber.* Tyvärr gör hon rätt i att inte lita på mig för det visar sig att jag fortfarande har hög feber. Merde
*Anledningen till detta är att jag en gång när jag var liten var jättesjuk, men jag vägrade erkänna det. "Jag har inte alls feber, jag är bara lite varm" Då hade jag över 40 grader.
(obs inlägget behandlar gårdagen)
Jag har feber och idag har jag fördrivit det mesta av dagen med att sova. I alla fall sedan alvedonet jag tog i morse slutat verka. Nu har jag tack och lov åter fått i mig alvedon så att jag kan äta lite.
Klockan tre gick jag och lade mig för att vila en stund, klockan fem kommer min broder in och hör om jag mår tillräckligt bra för att läsa igenom hans artikel. En aning vimmelkantig frågade jag vad klockan var. "Fem" svarade han. "Fem är du tokig, hur kan du väcka mig klockan fem? Har du suttit och jobbat hela natten!?" Han svarade att klockan var fem på eftermiddagen. "Eh, jahaja, oj. Jag kommer strax" lovade jag. men somnar så fort han lämnat rummet. Halv åtta kommer mamma in och frågar hur jag mår. Jag talar om för henne att jag mår ganska bra och säkert inte har så mycket feber längre, hon insisterar på att ta tempen på mig ändå eftersom hon inte litar på mig när det gäller feber.* Tyvärr gör hon rätt i att inte lita på mig för det visar sig att jag fortfarande har hög feber. Merde
*Anledningen till detta är att jag en gång när jag var liten var jättesjuk, men jag vägrade erkänna det. "Jag har inte alls feber, jag är bara lite varm" Då hade jag över 40 grader.
(obs inlägget behandlar gårdagen)
Kommentarer
Trackback
